Januari-februari: komposteringen & källsorteringen
Vi startade projektet med att diskutera kring kompostering och källsortering. Detta för att ge barnen en insikt i vad hållbar utveckling innebär utan att konkret förklara begreppet, då begreppet i sig kan vara svårt för barnen att förstå vid denna ålder. Även för att ge barnen möjlighet att se sambandet mellan individ och natur som en vardagsnära angelägenhet (Hallberg, 2008). Vid diskussionen ställde vi frågor till barnen kring ämnet för att sätta igång deras tankeverksamhet, nedan följer exempel på frågor som ställdes:
- Vad är en kompost?
- Varför komposterar/källsorterar vi?
- Vad händer om vi inte källsorterar?
Vi fick många intressanta tankar och roliga svar på frågorna, ett exempel var: ”En kompost är ett hus för maten att bo i”. Varför vi komposterar var något alla barnen ställdes sig frågande inför och därför bestämde vi oss för att förtydliga detta på ett sätt som skulle vara enkelt för barnen att förstå, genom en teater. Teatern gick ut på att vi pedagoger förberedde en dockteater med en pojke som kastade glas, metall etc. i skogen och flera djur som gjorde sig illa på grund av detta (Skolverket, 2002).
Efter att vi pedagoger hade visat barnen hur källsortering går till gick vi vidare genom att tillsammans med barnen under kommande veckor samla in skräp på förskolan som vi källsorterade och komposterade. Vi genomförde då ett experiment i samband med detta som gick ut på att barnen fick välja varsitt föremål, som blivit över från dagens lunch, som de ville lägga i komposten. Exempel på föremål som placerades i komposten var: potatis, tomater, en glasburk och resten från ett kycklingben. Vi förklarade för barnen att vi senare skulle undersöka komposten och se vad som hade hänt i den. Syftet med experimentet var att sätta igång en tankeprocess hos barnen som vi senare under projektet skulle bygga vidare på (Harlen, 1996; Skolverket, 2002).
I kartonginsamlingen sparade vi mjölkkartonger som vi vidare tänkte använda vid inomhusodlingen senare i projektet. Vi sparade även glasburkar som vi tänkte använda vid en planerad skogsutflykt.
Daggmasken
För att ge barnen en vidare förståelse för hur en kompost fungerar kopplade vi detta till daggmaskens livscykel. Vi förklarade med hjälp av tecknade bilder hur viktiga daggmaskarna är för jorden växterna lever i. Hur maskarna äter upp växter, bryter ner dem och sedan ger syre och luft till växternas jord (Miljödatabasen, 2011?). Detta kan kopplas till läroplanens skrivning att ”förskolan ska sträva efter att varje barn...utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen(Lpfö98; http://miljodatabasen.se).
Barnen blev då sugna på att själva rita bilder och fick göra detta.
Barnen blev då sugna på att själva rita bilder och fick göra detta.
